Basa Sherpa
Sherpa | |
---|---|
शेर्वी तम्ङे, Śērwī tamṅē, ཤར་པའི་སྐད་ཡིག, Shar pa'i skad yig | |
![]() 'Sherpa' dilom huruf Diwanagori rik Tibet | |
Tipakay di | Nepal, India |
Wilayah | Nepal, Sikkim |
Etnik | Sherpa |
Jumlah panutur | 140.000 (2011 & 2021 sensus)[1] |
Tibet, Diwanagori | |
Status resmi | |
Basa resmi di | ![]() ![]() |
Kode basa | |
ISO 639-3 | xsr |
Glottolog | sher1255 |
ELP | Sherpa |
Bahasa Sherpa atawa śērwī tamṅē (शेर्वी तम्ङे) rik shar pa'i skad yig (ཤར་པའི་སྐད་ཡིག) joda da salah osay basa say digunako Jolma Sherpa di Nepal, Sikkim rik Tibet. Bahasa sija tikuruk dilom Rumpun basa Sino-Tibet.
Huruf
[dandani | dandani sumbor]Mak tihisok langgar |
Tihisok biaso |
Busuara ribah |
Nasal ribah | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Huruf | IPA | Huruf | IPA | Huruf | IPA | Huruf | IPA | |
Guttural | ཀ | /ka/ | ཁ | /kʰa/ | ག | /ɡa/ | ང | /ŋa/ |
Palatal | ཅ | /tʃa/ | ཆ | /tʃʰa/ | ཇ | /dʒa/ | ཉ | /ɲa/ |
Dental | ཏ | /ta/ | ཐ | /tʰa/ | ད | /da/ | ན | /na/ |
ཙ | /tsa/ | ཚ | /tsʰa/ | ཛ | /dza/ | ཝ | /wa/ | |
Labial | པ | /pa/ | ཕ | /pʰa/ | བ | /ba/ | མ | /ma/ |
ribah | ཞ | /ʒa/ | ཟ | /za/ | འ | /a/ ⟨ʼa⟩ | ཡ | /ja/ |
biaso | ར | /ra/ | ལ | /la/ | ཤ | /ʃa/ | ས | /sa/ |
langgar | ཧ | /ha/ | ཨ | /a/ ⟨ꞏa⟩ |
Tanda Vokal | IPA | Tanda Vokal | IPA | Tanda Vokal | IPA | Tanda Vokal | IPA |
---|---|---|---|---|---|---|---|
ི | /i/ | ུ | /u/ | ེ | /e/ | ོ | /o/ |
Angka Tibet | ༠ | ༡ | ༢ | ༣ | ༤ | ༥ | ༦ | ༧ | ༨ | ༩ |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Angka Diwanagori | ० | १ | २ | ३ | ४ | ५ | ६ | ७ | ८ | ९ |
Angka Arab | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
Angka Pocohan Tibet | ༳ | ༪ | ༫ | ༬ | ༭ | ༮ | ༯ | ༰ | ༱ | ༲ |
Angka Pocohan Arab | -0.5 | 0.5 | 1.5 | 2.5 | 3.5 | 4.5 | 5.5 | 6.5 | 7.5 | 8.5 |
Cuntuh Tulisan
[dandani | dandani sumbor]UDHR pasal 1
[dandani | dandani sumbor]Dibah sa uwat cuntuh tulisan say makay UDHR pasal 1 dilom Bahasa Sherpa rik hortina dilom Basa Kumoring rik Bahasa Inggris.
मि रिग ते रि रङ्वाङ् दङ् चिथोङ गि थोप्थङ डडइ थोग् क्येउ यिन्। गङ् ग नम्ज्योद दङ् शेस्रब् ल्हन्क्ये सु ओद्दुब् यिन् चङ् । फर्छुर च्यिग्गि-च्यिग्ल पुन्ग्यि दुशेस् ज्योग्गोग्यि।
མི་རིགས་ཏེ་རི་རང་དབང་དང་རྩི་མཐོང་གི་ཐོབ་ཐང་འདྲ་འདྲའི་ཐོག་སྐྱེའུ་ཡིན། གང་ག་རྣམ་དཔྱོད་དང་ཤེས་རབ་ལྷན་སྐྱེས་སུ་འོད་དུབ་ཡིན་ཙང་། ཕར་ཚུར་གཅིག་གིས་གཅིག་ལ་སྤུན་གྱི་འདུ་ཤེས་འཇོག་དགོས་ཀྱི།
- Transliterasi IAST
Mi rig te ri raṅvāṅ daṅ cithoṅ gi thopthaṅ ḍaḍaï thog kyeu yin. Gaṅ ga namjyod daṅ śesrab lhankye su oddub yin caṅ, pharchur cyiggi-cyigla pungyi duśes jyoggogyi.
- Transliterasi Wylie
Mi rigs te ri rang dbang dang rtsi thong gi thob thang 'dra 'dra'i thog skyeu yin. Gang ga rnam dpyod dang shes rab lhan skyes su 'od dub yin tsang, phar tshur gcig gis gcig la spun gyi 'du shes 'jog dgos kyi.
mi rigə t̪eː ri rəŋvɑːŋ d̪əŋ cit̪ʰoːŋə gi t̪ʰoːpt̪ʰəŋə ɖəɖəi t̪ʰoːg kjeːu jin. gəŋ gə nəmɟjoːd̪ə d̪əŋ ɕeːsrəb lɦənkjeː su oːd̪d̪ub jin cəŋ . pʰərcʰurə cjiggi-cjiglə pungji d̪uɕeːs ɟjoːggoːgji.
Kaunyin jolma tilahirko mardeka rik uwat pi'il rik hak-hak sai goh-goh. Tiyan tiunjuk akal pikiran rik hati nurani mari tiyan dapok nyampur rik sai barihna dilom semangat bukolpah.
All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.
Rujukan
[dandani | dandani sumbor]- ↑ Sherpa at Ethnologue (27th ed., 2024) Citakan:Closed access
- ↑ "50th Report of the Commissioner for Linguistic Minorities in India" (PDF). 16 July 2014. p. 109. Archived from the original (PDF) on 2 January 2018. Retrieved 6 November 2016.