Basa Urdu
| Urdu | |
|---|---|
| اُردُو (Urdū) | |
Urdu titulis dilom gaya Nastaliq | |
| Pangucapan | [ˈʊɾduː] ⓘ |
| Tipakay di | Asiya Hulu[1][2] |
| Wilayah |
|
| Panutur | B1: 80.000.000 (2025)[2] B2: 174.000.000 (2025)[2] 254.000.000 (2025)[2] |
Bontuk awal | Shauraseni Prakrit
|
| Diyalik | |
| Indian Signing System | |
| Status rasmi | |
Basa rasmi di |
|
Tiangkoni sabagay basa minoritas di | |
| Diatur bak | |
| Kode basa | |
| ISO 639-1 | ur |
| ISO 639-2 | urd |
| ISO 639-3 | urd |
| Glottolog | urdu1245 |
| Linguasphere | 59-AAF-q |
Basa Urdu (اردو) joda da salah osay basa sey tipakay di nagara Pakistan rik India.
Huruf
[dandani | dandani sumbor]Golar Huruf rik Fonom
[dandani | dandani sumbor]Konsonan
[dandani | dandani sumbor]| Golar | Bontuk | IPA | Latin | Unicode | Order | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Urdu Latin Urdu |
Posay | Uncuk | Tongah-tongah | Pangkal | ALA-LC[10] | Hunterian[11] | [12] | [13] | [14] | ||
| الف alif |
ا | ـا | /ɑː/, /ʔ/, rokop | ā, – | ā, – | U+0627 | 1 | 1 | 1 | ||
| بے bē |
ب | ـب | ـبـ | بـ | /b/ | b | b | U+0628 | 2 | 2 | 2 |
| پے pē |
پ | ـپ | ـپـ | پـ | /p/ | p | p | U+067E | 3 | 3 | 3 |
| تے tē |
ت | ـت | ـتـ | تـ | /t/ | t | t | U+062A | 4 | 4 | 4 |
| ٹے ṭē |
ٹ | ـٹ | ـٹـ | ٹـ | /ʈ/ | ṭ | t | U+0679 | 5 | 5 | 5 |
| ثے s̱ē |
ث | ـث | ـثـ | ثـ | /s/ | s̱ | s | U+062B | 6 | 6 | 6 |
| جيم jīm |
ج | ـج | ـجـ | جـ | /d͡ʒ/ | j | j | U+062C | 7 | 7 | 7 |
| چے cē |
چ | ـچ | ـچـ | چـ | /t͡ʃ/ | c | ch | U+0686 | 8 | 8 | 8 |
| بڑی حے baṛī ḥē |
ح | ـح | ـحـ | حـ | /ɦ/ | ḥ | h | U+062D | 9 | 9 | 9 |
| حائے حطی ḥā'e huttī | |||||||||||
| حائے مہملہ ḥā'e muhmala | |||||||||||
| خے k͟hē |
خ | ـخ | ـخـ | خـ | /x/ | k͟h | kh | U+062E | 10 | 10 | 10 |
| دال dāl |
د | ـد | /d/ | d | d | U+062F | 11 | 11 | 11 | ||
| ڈال ḍāl |
ڈ | ـڈ | /ɖ/ | ḍ | d | U+0688 | 12 | 12 | 12 | ||
| ذال ẕāl |
ذ | ـذ | /z/ | ẕ | z | U+0630 | 13 | 13 | 13 | ||
| رے rē |
ر | ـر | /r/ | r | r | U+0631 | 14 | 14 | 14 | ||
| ڑے ṛē |
ڑ | ـڑ | /ɽ/ | ṛ | r | U+0691 | 15 | 15 | 15 | ||
| زے zē |
ز | ـز | /z/ | z | z | U+0632 | 16 | 16 | 16 | ||
| ژے zhē |
ژ | ـژ | /ʒ/ | zh | zh | U+0698 | 17 | 17 | 17 | ||
| سین sīn |
س | ـس | ـسـ | سـ | /s/ | s | s | U+0633 | 18 | 18 | 18 |
| شین shīn |
ش | ـش | ـشـ | شـ | /ʃ/ | sh | sh | U+0634 | 19 | 19 | 19 |
| صاد ṣwād |
ص | ـص | ـصـ | صـ | /s/ | ṣ | s | U+0635 | 20 | 20 | 20 |
| ضاد ẓwād |
ض | ـض | ـضـ | ضـ | /z/ | ẓ | z | U+0636 | 21 | 21 | 21 |
| طوے t̤o’ē |
ط | ـط | ـطـ | طـ | /t/ | t̤ | t | U+0637 | 22 | 22 | 22 |
| ظوے z̤o’ē |
ظ | ـظ | ـظـ | ظـ | /z/ | z̤ | z | U+0638 | 23 | 23 | 23 |
| عین ‘ain |
ع | ـع | ـعـ | عـ | /ɑː/, /oː/, /eː/, /ʔ/, /ʕ/, silent |
‘ | ‘ | U+0639 | 24 | 24 | 24 |
| غین g͟hain |
غ | ـغ | ـغـ | غـ | /ɣ/ | g͟h | gh | U+063A | 25 | 25 | 25 |
| فے fē |
ف | ـف | ـفـ | فـ | /f/ | f | f | U+0641 | 26 | 26 | 26 |
| قاف qāf |
ق | ـق | ـقـ | قـ | /q/ | q | q | U+0642 | 27 | 27 | 27 |
| کاف kāf |
ک | ـک | ـکـ | کـ | /k/ | k | k | U+06A9 | 28 | 28 | 28 |
| گاف gāf |
گ | ـگ | ـگـ | گـ | /ɡ/ | g | g | U+06AF | 29 | 29 | 29 |
| لام lām |
ل | ـل | ـلـ | لـ | /l/ | l | l | U+0644 | 30 | 30 | 30 |
| میم mīm |
م | ـم | ـمـ | مـ | /m/ | m | m | U+0645 | 31 | 31 | 31 |
| نون nūn |
ن | ـن | ـنـ | نـ | /n/, /ɲ/, /ɳ/, /ŋ/ |
n | n | U+0646 | 32 | 32 | 32 |
| نون غنّہ nūn g͟hunnā |
ں ٘ |
ـں | ـںـ | ںـ | / ◌̃ / | ṉ | n | U+06BA U+0658 |
32a | 33 | |
| واؤ wā’o |
و | ـو | /ʋ/, /uː/, /ʊ/, /o ː/, /ɔː/ |
v, ū, u, o, au |
w, ū, u, o, au |
U+0648 | 33 | 33 | 34 | ||
| ہے hē |
ہ | ـہ | ـہـ | ہـ | /ɦ/, /ɑː/, /eː/ | h, ā, e | h, ā, e | U+06C1 | 34 | 34 | 35 |
| چھوٹی ہے choṭī hē |
34a | ||||||||||
| دو چشمی ہے do-cashmī hē |
ھ | ـھ | ـھـ | ھـ | /ʰ/ atawa /ʱ/ | h | h | U+06BE | 35 | 34b | 36 |
| یے yē |
ی | ـی | ـیـ | یـ | /j/, /iː/, /ɑː/ | y, ī, á | y, ī, á | U+06CC | 36 | 35 | 38 |
| بڑی یے baṛī yē |
ے | ـے | /ɛː/, /eː/ | ai, e | ai, e | U+06D2 | 37 | 35b | 39 | ||
| ہمزہ hamzah |
ئ | ـئ | ـئـ | ئـ | /ʔ/ atawa rokop | ’, –, yi | ’, –, yi | U+0626 | 35a | 37 | |
| ء | U+0621 | 0 | |||||||||
- Catatan:
- Hamzah: dilom Bahasa Urdu, hamzah rokop dilom sagala bontuk kacuali ponah tipakay di hamzah-e-izafat. Pamakayan utama hamzah dilom Bahasa Urdu joda da untuk njajakko gugus vokal.
- Makka kata-kata dilom Bahasa Urdu say pangkalna makay huruf ں, ھ, ڑ, atawa ے.
Digraf
[dandani | dandani sumbor]| Digraf[10] | Transkripsi[10] | IPA | Cuntuh |
| بھ | bh | [bʱ] | بھاری |
| پھ | ph | [pʰ] | پھول |
| تھ | th | [tʰ] | تھم |
| ٹھ | ṭh | [ʈʰ] | ٹھنڈا |
| جھ | jh | [d͡ʒʱ] | جھاڑی |
| چھ | ch | [t͡ʃʰ] | چھتری |
| دھ | dh | [dʱ] | دھوبی |
| ڈھ | ḍh | [ɖʱ] | ڈھول |
| رھ | rh | [rʱ] | تیرھواں |
| ڑھ | ṛh | [ɽʱ] | اڑھائی |
| کھ | kh | [kʰ] | کھانسی |
| گھ | gh | [ɡʱ] | گھوڑا |
| لھ | lh | [lʱ] | دولھا(alternatif jak دُلہا) |
| مھ | mh | [mʱ] | تمھیں(alternatif jak تمہیں) |
| نھ | nh | [nʱ] | ننھا(walaupun panday ticawako bih gugus konsonan) |
| وھ | wh | [ʋʱ] | وھاب(walaupun panday ticawako bih gugus konsonan) |
| یھ | yh | [jʱ] |
Huruf barih silau jak Arab Persia
[dandani | dandani sumbor]| Huruf | IPA |
|---|---|
| ٹ | /ʈ/ |
| ڈ | /ɖ/ |
| ڑ | /ɽ/ |
| ں | /◌̃/ |
| ے | /ɛ:/ atawa /e:/ |
Huruf Vokal
[dandani | dandani sumbor]| Romanisasi | Pangucapan | Uncuk | Tongah-tongah | Pangkal |
|---|---|---|---|---|
| a | /ə/ | N/A | ـَ | اَ |
| ā | /aː/ | ـَا، ـَی، ـَہ | ـَا | آ |
| i | /ɪ/ | N/A | ـِ | اِ |
| ī | /iː/ | ـِى | ـِیـ | اِی |
| e | /eː/ | ـے | ـیـ | اے |
| ai | /ɛː/ | ـَے | ـَیـ | اَے |
| u | /ʊ/ | N/A | ـُ | اُ |
| ū | /uː/ | ـُو | اُو | |
| o | /oː/ | ـو | او | |
| au | /ɔː/ | ـَو | اَو | |
Choṭī ye rik Baṛī ye
[dandani | dandani sumbor]| Golar Huruf | Uncuk | Tongah-tongah | Pangkal | Posay |
|---|---|---|---|---|
| چھوٹی يے Choṭī ye |
ـی | ـیـ | یـ | ی |
| بڑی يے Baṛī ye |
ـے | ے |
Gol he rik Do-cašmi he
[dandani | dandani sumbor]| Golar Huruf | Uncuk | Tongah-tongah | Pangkal | Posay |
|---|---|---|---|---|
| گول ہے Gol he |
ـہ | ـہـ | ہـ | ہ |
| دو چشمی ہے Do-cašmi he |
ـھ | ـھـ | ھـ | ھ |
Nūn g͟hunnā
[dandani | dandani sumbor]| Bontuk | Urdu | Transkripsi |
| Ortografi | ں | ṉ |
| Bontuk Uncuk | میں | maiṉ |
| Bontuk Tongah-tongah | کن٘ول | kaṉwal |
Iẓāfat
[dandani | dandani sumbor]| Bontuk | Cuntuh | Transliterasi | Horti |
|---|---|---|---|
| ــِ | شیرِ پنجاب | sher-e-Panjāb | Singa Punjabi |
| ۂ | ملکۂ دنیا | malikā-e-dunyā | Ratu Dunia |
| ئ | ولئ کامل | walī-e-kāmil | Wali say sampurna |
| ۓ | مۓ عشق | mai-e-ishq | Inuman (anggur) cinta |
| ئے | روئے زمین | rū-'e-zamīn | Pudak Bumi |
| صدائے بلند | sadā-'e-buland | Suwara korcing |
Angka
[dandani | dandani sumbor]| Hindu–Arab | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Urdu | ۰ | ۱ | ۲ | ۳ | ۴ | ۵ | ۶ | ۷ | ۸ | ۹ |
Cuntuh Tulisan
[dandani | dandani sumbor]Di bah sa uwat ruwa bontuk tulisan jak ruwa bontuk standar basa Hindustani, joda da basa Hindi rik Bahasa Urdu.
UDHR pasal 1:
[dandani | dandani sumbor]| Nastaliq |
|---|
|
| Transliterasi Devanagari |
|
| Transliterasi (ISO 15919) |
|
| Transkripsi (IPA) |
|
| Horti (Komering) |
|
| Horti (Inggris) |
|
Pabandingan rik Bahasa Hindi
[dandani | dandani sumbor]UDHR pasal 1:
[dandani | dandani sumbor]| Diwanagari (Hindi) | Nastaliq (Urdu) |
|---|---|
[15] |
|
| Transliterasi Urdu | Transliterasi Diwanagari |
|
|
| Transliterasi Hindi | Transliterasi Urdu |
|
|
| Transkripsi IPA | |
|
|
| Horti (Komering) | |
| |
| Horti (Inggris) | |
| |
Rujukan
[dandani | dandani sumbor]- ↑ Students' Britannica India (in Inggris). Encyclopaedia Britannica. 2000. p. 299.
Hindustani developed as lingua franca in the medieval ages in and around Delhi, Meerut and Saharanpur because of the interaction between the speakers of Khariboli (a dialect developed in this region out of Shauraseni Prakrit) and the speakers of Persian, Turkish, and various dialects of Arabic who migrated to North India. Initially it was known by various names such as Rekhta (mixed), Urdu (language of the camp) and Hindvi or Hindustani (language of Hindustan). Though Khariboli supplied its basic vocabulary and grammar, it borrowed quite a lot of words from Persian and Arabic
Kategori:CS1 Inggris-language sources (en) - ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 Citakan:Ethnologue28
- ↑ "Data Tables". Census of India. 2011. Retrieved 25 March 2024.
- ↑ "Population Monograph of Nepal Volume II (Social Demography)" (PDF).
- ↑ "Urdu second official language in Andhra Pradesh". Deccan Chronicles (in American English). 24 March 2022. Retrieved 25 March 2022.Kategori:CS1 American English-language sources (en-us)
- ↑ "Bill recognising Urdu as second official language passed". The Hindu (in Indian English). 23 March 2022. Retrieved 1 April 2022.Kategori:CS1 Indian English-language sources (en-in)
- ↑ "Urdu is Telangana's second official language". The Indian Express (in American English). 16 November 2017. Retrieved 27 February 2018.Kategori:CS1 American English-language sources (en-us)
- ↑ "Urdu is second official language in Telangana as state passes Bill". The News Minute. 17 November 2017. Retrieved 27 February 2018.
- ↑ "Constitution of the Republic of South Africa, 1996 – Chapter 1: Founding Provisions". Retrieved 6 December 2014.
- ↑ 10,0 10,1 10,2 "Urdu romanization" (PDF). The Library of Congress.
- ↑ Geographical Names Romanization in Pakistan. UNGEGN, 18th Session. Geneva, 12–23 August 1996. Working Papers No. 85 and No. 85 Add. 1.
- ↑ Tej K. Bhatia, Ashok Koul Colloquial Urdu: The Complete Course for Beginners 2015, Routledg, ISBN 978-1-317-30471-5 hal 41–42
- ↑ Kasalahan dilom pangutipan: Tag
<ref>tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernamauser.uni-hannover - ↑ The far right column was the numbering in the old version of this wiki article. But the Urdu alphabet is very rarely shown with numbering, and the only time I've seen it numbered the order was different to this. Juni 2020
- ↑ UDHR - Hindi UN Human Rights Office of the High Commissioner
- Halaman yang menggunakan ekstensi Phonos
- Halaman dengan galat skrip
- Halaman dengan kesalahan referensi
- Halaman sai makai pranala magis ISBN
- Artikel mengandung aksara Urdu
- Pages with Hindustani IPA
- Pages including recorded pronunciations
- All articles with unsourced statements
- Articles with unsourced statements from February 2025
- Articles with invalid date parameter in template
- Language articles with Linguasphere code
- Languages with ISO 639-2 code
- Languages with ISO 639-1 code
- ISO language articles citing sources other than Ethnologue
- Pages with plain IPA
- Basa